ENGELSK SETTER - RAS STANDARD OCH HISTORIA


Generellt utseende:
Medium i höjd med rena linjer, elegant i utseende och rörelse.

Karaktäristik:
Mycket aktiv och gillar att jaga.

Temperament:
Otroligt vänlig och godhjärtad.

Huvud och skalle:
Huvudet bärs högt, det  är långt och tämligen finskuret med ett väl definierat stop. Skallen är oval mellan  öronen, har mycket utrymme för hjärnan och en väldefinierad hjässknöl. Nos partiet är ganska djupt och nästan fyrkantigt, med samma längd från stop till nosspetsen som skallens längd från hjässknölen till ögonen, vida näsborrar och käkar av nästan samma längd, inte alltför hängande läppar, nos spegelns färg är svart eller leverfärgad, beroende på pälsens färg.

Ögon:
Klara, milda och uttrycksfulla. Färger från hasselnöt till mörkbruna, ju mörkare desto bättre. Bara hos leverfärgade Beltons är en ljusare färg accepterad. Ögonen är ovala och får inte vara utstående.

Öron:
Moderat längd, lågt ansatta och hängandes i fina veck nära kinden. Nedre delen är sammets lik och övre täckt av fint silkigt hår.

Mun:
Starka jämn långa käkar med ett jämt sax bett (sax bett = övre tänderna överlappar tätt dom undre) Komplett tanduppsättning är önskvärt.

Nacke:
Relativt lång, muskulös och smal, något böjd högst upp och med en klar övergång till själva skallen. Mot skuldran till blir den större och mycket muskulös. Aldrig något "häng" nedanför strupen utan en ren, elegant och "torr" linje.

Front:
Skuldrorna väl tillrätta lagda eller liggande. Djup bröstkorg med god längd och med vidd nära kroppen. Korta, starka och raka karleder.

Kropp:
Moderat längd, ryggen är kort och vågrät med väl rundade och inte för tätt liggande revben, där ska ochså finnas tillräckligt många revben.

Bakställ:
Låren är vid ljumskarna vida, lätt böjda, starka och muskulösa. Benen och låren är väl musklade. Vinklarna är väl böjda och låren långa från höft till has och varken inåt eller utåt vridna.

Tassar:
Väl fyllda, slutna med tätt liggande och väl böjda tår som skyddas av hår emellan.

Rörelse:
Fritt, elegant och aktivt, antydande snabbhet och uthållighet även i lugnare tempo. Hasornas rörelser är fria och uppvisar ett kraftfullt påskjut bakifrån. Sett bakifrån är höft och has i linje. Huvudet bärs naturligt högt.

Svans:
Fäster nästan i linje med ryggen. Medium längd som inte räcker nedanför hasen. Inte lockig men inte heller för gles päls och fanan hänger i sjok. Lätt böjd eller sabel formad med en tendens att böja sej uppåt men inte mer. Fanan börjar strax nedanför roten och ökar i längd mot mitten för att sedan gradvis bli kortare mot änden. Håret är långt, ljust, mjukt och silkigt, vågigt men inte lockigt. Energiskt viftande under rörelse och buren i linje och inte högre än ryggen.

Päls:
Från bak på huvudet i linje med öronen blir den lätt vågig men inte lockig. Den ska vara lång och silkig och ha fanor nästan ner till marken och gott om behäng.

Färger:
Blue belton (svart och vit), orange belton (orange och vit), lemon belton (lemon och vit), liver belton (lever och vit) eller blue belton and tan eller liver belton and tan, detta är tri-colour. Dom utan stora fält av färg på kroppen men som har fläckar/prickar (belton) är dom som är önskvärda.

Storlek:
Hanar: 65-68 cm (25,5-27 ins.). Tikar: 61-65 cm (24-25,5 ins).

Defekter:
Alla avvikelser från föregående punkter skall anses som defekter/fel och hur allvarligt man ska bedöma defekten ska vara i exakt proportion till graden av defekt.

Kommentar:
Hanhundar ska ha 2 normala testiklar helt nere i pungen.

 

DEN ENGELSKA SETTERN
av
Sissi Sundberg
copyright och alla rättigheter reserverade.

Historik

Setterns historia kan dateras tillbaks till 1300 talet då den kallades Setting Spaniel, en hund som mest arbetade på hedarna. Den man som sägs varit först med att träna setting dogs var Robert Dudley, hetig av Northumberland, som levde i mitten av 1500-talet. Även under sent 1600-tal användes bl.a. dessa Spaniels fortfarande som setting dogs.

Man vet att från 1500-talet användes settrar till rapphöns och vaktel jakt, rasens dåtida namn var ”index”. Enligt vad jag läst mej till ska ordet ”index” enligt ett latinsktengelskt lexikon betyda: en som informerar eller indikerar, en informatör. Nu förstår man bättre varför rasen kallades så först, eller hur?

I en upplaga av tidningen Sportman’s Cabinet år 1803 var en stor del ägnad åt settrar så det är allmänt erkänt att settern då var godkänd som egen ras.

Det egentliga ursprunget till dagens Engelska Setter är osäkert men mot slutet av 1800-talet fanns det redan flera distinkta linjer vilka alla kunde spåras ända tillbaks till olika setting dogs. Följande två herrar sägs dock vara den moderna setterns grundare.

ώώώώώώ

Den som nämns i första hand är Mr Edward Laverack, född 1798 i Westmorland. Han var från början skomakare lärling men ärvde pengar som gjorde att han sedan kunde leva som han ville, fritt och med mycket jakt.

Han kom att föda upp settrar i över 50 år och hörnstenarna i hans uppfödning blev Ponto och Old Moll. Han påstod att han helt strikt följde reglerna för inavel och hans metod gjorde snabbt succé, hans typ av rasen kallades Laverack settrar.

När man började visa hundar på shower var Laverack redan mer än 60 år så han hann bara få upp 2 st. till champions under sin livstid. Laverack exporterade också ett antal settrar till USA där det gick mycket bra för dom.

 Han dog 1877 och hade då bara 5 hundar kvar. Hans framgångar inom aveln satte spår vi kan följa än idag.

ώώώώώώ 

Mr Edward Purcell-Llewellin, född 1840 och god vän med Laverack, blev lika betydande för rasens moderna Amerikanska och Svenska jakt linjer. Han fortsatte Laverack's arbete men gjorde ännu större succé och hans typ av rasen kallades sedermera Llewellin’ setters. Han blandade rena Laverack linjer med linjer från Sir Vincent Corbet och Mr Satter’s kennel och fick fram sin egen typ som också hade både kvalitet och utseende för show. Hans linjer blev väldigt populära i USA och ett antal hundar importerades senare tillbaks till England för att få in bredd på dessa linjer igen. Llewellin dog 1925.

 ώώώώώώ

Från den första officiella hund showen år 1859 fanns det klasser för Pointers och settrar. Från 1861 fanns det särskilda klasser för Engelsk Setter och från då fram till 1892 blev 25 ES champions och av dom 25 var hela 11 st. av rent Laverack blod. Många för framtiden viktiga uppfödare startade med Laverack’s linjer i sina kennlar.

Som kuriosa kan nämnas att Benito Mussolini (Italiensk fascist ledare) 1930 hade en kennel med Engelska settrar, har dock tyvärr inte kunnat klura ut vad kenneln hette.

 

Karaktäristik

Engelska settrar refereras ofta till som ”gentlemen by nature” pga. sin vänliga och vackra uppsyn och personlighet. Det är en ras som även att den har bra jakt kapacitet också passar väldigt bra som enbart familjemedlem. Dom älskar barn och föredrar  inomhus liv med sin tvåbenta familj. Man bör dock påpeka att en ES kräver sysselsättning, motion och sällskap för att må riktigt bra. Päls vården tar endast 2 minuter per dag om den sköts.

Rasen är känd för att vara mycket glad i barn och för att alltid väldigt glatt möta besökare som kommer och hälsar på. Den är också känd för att som ung hund kunna hitta på en hel del hyss som att tugga sönder diverse saker den kan komma över eller att ta för sej av mat som står framme obevakad. Detta är lustigt nog saker man glömmer väldigt fort den dag man väl har en Setter i huset brukar alla ES ägare vara rörande överens om, deras små (och stora) hyss överskuggas av deras enorma tillgivenhet, vänlighet och livsglädje.